Nya vyer
Jaha. Då var dagen kommen. Sista natten i mitt barnrum innan jag ger mig ut i världen för att se mig omkring. Vi har haft diskussioner fram och tillbaka senaste veckan om det verkligen räknas som att jag flyttar och svaret har blivit nej. Jag kommer bo under ett annat tak kommande år, men de flesta av mina ägodelar kommer fortfarande finnas i Alingsås och jag byter inte officiellt adress. Men det är något nytt och det ligger långt härifrån så jag är mer än nöjd.
Som redan framgått är jag en känslomänniska på högsta nivå. Gråter över allt och är aldrig sen med att ställa till en dramatisk scen vid ett avsked, men just nu, här i denna skrivande stund då jag ligger i min säng och inväntar morgondagen, fälls inga tårar. Det är ett leende på mina läppar och även om jag knappt vågar visa det så brinner en längtan. Jag tror att denna längtan fick sin låga redan när jag var 10. Alltid drömt mig vidare och fantiserat om något annat. Det var naivt av mig att tro att den längtan skulle släckas bara för att jag började på gymnasiet i Göteborg. Nu har jag börjat tro att elden som alltid vill växa sig större och starkare knappast kommer mättas av ett år på Gotland - men kanske blir den något tillfredsställd av resan iallafall. Att alltid känna sig dragen ut ur verkligheten och istället ersätta den med galna drömmar är nog en konsekvens av att aldrig ha haft fötterna på jorden.
Efter tre underbara och dramatiska år är det dags för något nytt. När jag imorse ringde internatet för att meddela om min ankomst fick jag höra mina första meningar yttras på den breda gotländskan, samtalet avslutades med ett "du är så välkommen, då ses vi snart" och i hela magen kändes det som att detta är rätt.
Kyssar och adjö Alingsås!
Maja