Höst

Så vart det höst och jag har känslor lite varstans. Pendlar mellan högt och lågt. Knyter näven i fickan för att i nästa sekund nyfiket låta den möta någonannan. Jag ser höstlöv i trottoarkanten och reklamskyltarna som skriker "julbord". Oktober är strax runt hörnet. Mitt bland dom kalla vindarna står jag stadig. Mörket och kylan kommer och med öppen famn vill jag välkomna. Jag är inte rädd. Huden har blivit hårdare sen förra hösten. När jag under veckan kände ångest, gick jag ut och satte mig på en parkbänk inte långt ifrån mitt hem. En främmande man såg mig gråta och fråga hur det var fatt. Han fråga om han kunde hjälpa mig. Bara dom orden var hjälp nog, för där och då bekträftade han att jag är på rätt plats. 


Jag ligger i min säng. Mitt rum luktar pizza. Min kväll har varit att läsa mästaren och margarita, lyssna på Stina Wollter och måla med akvarell. Långt bort hör jag spårvagnar och människor som går. På mitt skrivbord ligger manus, akvarellfärger, sminkborstar, godisklubbor, handkräm och tepåsar trots att jag städade igår. Trygg och lugn kryper jag ner under täcket. Jag ska sova nu, utan Ipren, spända kroppsdelar eller skakningar. 

Hösten är här och för första gången på år och dar är jag inte rädd för mörkret. 



0 kommentarer